Digitala medier
Idag växer de flesta barn och unga upp med digitala medier som en naturlig del av sitt vardagsliv.
För många är sociala medier, digitala spel och streaming något som känns underhållande, stimulerande eller avslappnande. Men på grund av hur de digitala medierna är utvecklade och hur bolagen bakom dem tjänar pengar, finns det inbyggda risker som drabbar unga idag. Forskning visar tydligt att användande av digitala medier kan innebära risk för ett sämre psykiskt mående.
Sidan i korthet
- De flesta barn och unga använder mobil, spel och sociala medier varje dag.
- För det mesta är det roligt och avkopplande, men det finns risker för hur man mår.
- Riskerna handlar om tre saker: hur mycket tid det tar, vad man tittar på och när, hur och varför man använder skärmen.
- Man mår ofta sämre av innehåll med hat och hot, otäcka bilder, orealistiska skönhetsideal, fokus på vikt eller självskada.
- Folkhälsomyndigheten rekommenderar högst 1–2 timmar skärmtid om dagen för barn 6–12 år och högst 2–3 timmar för unga 13–18 år.
- Skärmtid ska inte ta tid från sömn, rörelse och annat som är viktigt.
Vilken typ av användande är förknippad med risk för psykisk ohälsa?
Alla människor är ju olika och påverkas också olika av sitt användande av digitala medier. Men om man sammanfattar mönster på befolkningsnivå så kan man konstatera tre olika sätt att använda digitala medier som är förknippade med ett sämre psykiskt mående.
Tid
För mycket skärmtid kan tränga undan sömn, rörelse och annan viktig återhämtning.
Innehåll
Negativt innehåll online kan påverka självbild och mående, särskilt på sociala medier.
Kontext
Digitala mediers effekt på måendet beror på var, när och varför de används.
Tid
Att använda digitala medier så mycket tid per dag att det tränger undan våra andra grundläggande behov såsom tårtbitarna i den mentala tallriksmodellen. Dygnet har bara 24 timmar och lägger man 6 timmar på digitala medier (som för många är en sorts chilltid) är risken stor att man inte får tillräckligt med tid för sina andra basbehov såsom sömn, motion eller andra meningsfulla aktiviteter.
1–3tim
Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför högst 1–3 timmars skärmtid per dag för barn 6–18 år, beroende på ålder.
Dygnet har bara 24 timmar
Skärmtid per dag
- Sömn (13–18 år)9 tim
- Skärm6 tim
- Kvar till skola, motion, relationer, måltider och allt annat9 tim
Med 6 timmar skärm och 9 timmars sömn blir det 9 timmar kvar till allt annat.
Folkhälsomyndighetens tumregel för barns och ungas skärmtid
- Barn 0–2 årIngenIngen skärmtid
- Barn 2–5 årMax 1 timHögst 1 timme per dygn
- Barn 6–12 år1–2 timHögst 1–2 timmar per dygn
- Barn 13–18 år2–3 timHögst 2–3 timmar per dygn
Innehåll
glowupdaily
Skönhetsideal
”Så får du perfekt hy och smal midja på en vecka”
Visas färre. Du får se mindre av sådant här.
anonym_42
Elaka kommentarer
”haha kolla hur han ser ut”
Rapporterad. Appen går igenom kommentaren.
crashclips
Läskiga videos på skador
Video: olycka i skidbacken
Visas färre. Du får se mindre av sådant här.
okänt konto
Hotfulla kommentarer
”Du kommer att ångra dig”
Blockerad. Kontot kan inte kontakta dig längre.
okänt konto
Utpressning
”Skicka bilden, annars sprider jag den”
Blockerad. Bra att en vuxen vet om det.
Att mötas av innehåll online som påverkar ens tankar, känslor och självbild på ett negativt sätt. Sociala medier är oftare fyllda med innehåll som får oss att jämföra oss med andra och forskning visar starkare koppling till ett sämre psykiskt mående för sociala medier jämfört med till exempel datorspel.
Exempel på negativt innehåll
Appar visar mer av det man stannar vid.
Forskning visar att man ofta mår sämre av att se innehåll som visar:
- Hat, hot och trakasserier
- Otäcka bilder, olyckor och våldsamheter
- Orealistiska skönhetsideal
- Mat med fokus på kaloriintag, hälsa och vikt
- Självskada
Tyvärr är detta mycket vanliga inslag på sociala medier och svårt att helt undvika. Läs mer om forskningen i Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning samt rapporten om sociala medier, ätstörningar och självskadebeteenden som vi skrivit på uppdrag av Mediemyndigheten.
Är du orolig för en ätstörning? Läs om var ni kan få hjälp.
Tips för att träna om flödet och anmäla olagligt innehåll:
- Nollställ algoritmen. På vissa plattformar kan man få en nystart på algoritmen. Läs mer här.
- Träna om algoritmen. Påverka ditt innehåll genom att trycka ”se mindre av” på visst innehåll som du stöter på och stanna inte upp vid sådant du inte vill se mer av.
- Anmäl olagligt innehåll eller brott mot DSA (Digital Services Act) till plattformen i fråga eller lämna ett klagomål till Post- och telestyrelsen (PTS) som är samordnare för digitala tjänster i Sverige.
- Anmäl brott till polisen.
- Testa att rensa upp det toxiska innehållet med Detoxify.
Träna om flödet: tryck på knapparna i inläggen och se vad som händer.
Folkhälsomyndigheten har fler råd till föräldrar om hur man kan prata om och påverka det barnen ser.
Kontext
Samma skärmtid kan påverka olika mycket beroende på var mobilen finns, när den används och varför.
Var?
En mobil inom räckhåll drar uppmärksamhet även när den ligger tyst. Vid läxorna, vid middagen och i sängen blir det svårare att fokusera, umgås och somna. Lägg den i ett annat rum och stäng av notiserna.
När?
Sent på kvällen och på natten tar skärmen tid från sömnen. Den som plockar upp mobilen varje gång det blir tråkigt vänjer sig vid snabba belöningar. Då känns annat tråkigare, och det blir svårare att stå ut med sina egna tankar.
Varför?
Skälet till att man plockar upp mobilen spelar roll.
Oftast bra
- Hålla kontakten med vänner man redan känner
- Lära sig saker
- Ha roligt
Ökar risken för beroende, ångest och nedstämdhet
- Fly från jobbiga känslor
- Jaga status och bekräftelse
- Ersätta vänner i verkligheten med vänner på nätet
Ett enkelt knep när man fastnar: vänd bort skärmen och räkna till tio. Fråga dig sedan om du gör det här för att du vill, eller för att slippa något annat.
Kan man bli beroende av digitala medier?
Använder man digitala medier på ett sätt som skapar problem för ens liv och har svårigheter att kontrollera sitt användande så kan man börja tala om ett beroende. Idag finns endast en beroendediagnos beskriven för datorspelande, men det är idag vanligare att uppvisa tecken för beroende av sociala medier. Alla människor är förstås olika, men forskning har identifierat några typer av egenskaper som har en särskild risk att utveckla ett beroende av digitala medier. Dessa är för:
Digitala spel
Att vara pojke, att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (till exempel ADHD, autism, Tourettes), ha låg impulskontroll och svårigheter i andra delar av livet.
Sociala medier
Att vara flicka, ha låg självkänsla, att bry sig mycket om utseende, att ha sämre psykisk hälsa.
Det här innebär att även om digitala medier kan vara en viktig del av en ung människas liv så behöver barn med dessa sårbarheter ännu mer stöd i sitt användande av digitala medier. För en särskild vägledning till vårdnadshavare till barn med NPF finns tips sammanfattade på Folkhälsomyndighetens sida.
Källor
- Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning (2024)
- Vägledning för föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller särskilda behov
- Rapport om sociala medier, ätstörningar och självskadebeteenden (2026), Mediemyndigheten
- Beknazar-Yuzbashev m.fl. (2025): Toxic Content and User Engagement on Social Media: Evidence from a Field Experiment, CESifo Working Paper 11644
- Föräldrakollen: steg för steg med praktiska knep för inställningar
Vill ni sätta ramar tillsammans?
Vill ni jobba med det här i skolan?
Det syns inte är ett skolprogram om psykisk hälsa, hjärnan och livet med skärmar. Det bygger på dramafilm och forskning och används av pedagoger, mentorer och elevhälsa tillsammans med eleverna.