Forskningen bakom
Den mentala tallriksmodellen beskriver sju olika aktiviteter som forskning konsekvent visar är viktiga för vårt psykiska välbefinnande. Ursprungsmodellen utvecklades 2012 av amerikanska psykiatriker och hjärnforskare, främst David Rock och Daniel Siegel, för att på ett enkelt sätt förklara hjärnans grundläggande behov av återhämtning och balans. Modellen är översatt och anpassad till ungdomar och svenska förhållanden av organisationen Det syns inte och forskaren Sissela Nutley. Kunskapen sprids genom Det syns intes olika material för skola och vård samt genom Nutleys böcker (Distraherad, Hälsosegrar och För en bättre framtid).
Sidan i korthet
- Den mentala tallriksmodellen bygger på forskning om vad som får oss att må bra.
- Våra gener påverkar hur vi mår, men det vi gör varje dag spelar också roll.
- Modellen togs fram 2012 av forskare i USA.
- Det syns inte och forskaren Sissela Nutley har anpassat den för unga i Sverige.
- Modellen säger inte exakt hur mycket tid man ska lägga på varje del. Den hjälper oss att se vår egen balans.
- Det är aldrig för sent att ändra sina vanor.
Det är aldrig för sent att bygga goda vanor.
Våra gener och livsvillkor påverkar vårt mående, men forskning visar också att det vi gör varje dag kan förändra hur vi mår. Genetiska skillnader förklarar omkring en tredjedel av variationen i människors välbefinnande (Røysamb m.fl., 2023). Även om allt inte går att påverka pekar randomiserade studier på att förändringar i våra beteenden, vanor och vardagsmiljöer kan förbättra vårt mående en hel del (Folk & Dunn, 2024; Wilkie m.fl., 2026).
Den mentala tallriksmodellen bygger på samma princip som kostens tallriksmodell – genom att visualisera olika delar av en hälsosam livsstil blir det lättare att förstå hur våra vanor påverkar vårt mående. I Det syns intes version ligger maten som en ring runt tallriken, eftersom regelbundna måltider ger energi till allt det andra. Annan forskning poängterar vikten av kommunikation till unga om vad de själva kan göra för att bygga goda vanor och förebygga utveckling av psykisk ohälsa (Ekman m.fl., 2021).
Den mentala tallriksmodellen är inte en fast fördelning av tid som ska ägnas åt olika aktiviteter varje dag. Istället fungerar den som ett tankestöd för att förstå hjärnans grundläggande behov och hur vi kan skapa balans i vardagen. Eftersom alla människor är olika finns inget universellt recept för hur fördelningen mellan aktiviteterna ska se ut. Däremot kan modellen hjälpa oss att reflektera över vår egen balans – finns det tårtbitar vi saknar helt eller som vi vill dra ned på?
Det är aldrig för sent att bygga goda vanor. Hjärnan är formbar och anpassar sig efter vår miljö och våra beteenden. Därför är det viktigt att sprida kunskap om hur vi själva kan påverka vår mentala hälsa genom små förändringar i vardagen. Vad vill du ge mer plats åt i din mentala tallriksmodell?
Relevanta källor
- Rock & SiegelRock, D., Siegel, D., Poelmans, S.A.Y. & Payne, J. (2012). The Healthy Mind Platter. Neuroleadership Journal, 4, 1–23.
- Ekman m.fl.Ekman m.fl. (2021). A Flourishing Brain in the 21st Century: A Scoping Review of the Impact of Developing Good Habits for Mind, Brain, Well-Being, and Learning. Mind, Brain and Education.
- Røysamb m.fl.Røysamb, E., Moffitt, T. E., Caspi, A., Ystrøm, E. & Nes, R. B. (2023). Worldwide Well-Being: Simulated Twins Reveal Genetic and (Hidden) Environmental Influences. Perspectives on Psychological Science, 18(6), 1562–1574. https://doi.org/10.1177/17456916231178716
- Folk & DunnFolk, D. & Dunn, E. (2024). How Can People Become Happier? A Systematic Review of Preregistered Experiments. Annual Review of Psychology, 75, 467–493. https://doi.org/10.1146/annurev-psych-022423-030818
- Wilkie m.fl.Wilkie, L., Fisher, Z., Geidel, A. m.fl. (2026). A systematic review and network meta-analysis of randomized controlled trials of well-being-focused interventions. Nature Human Behaviour, 10, 715–726. https://doi.org/10.1038/s41562-025-02369-1
- Bakkman, Ekblom & NutleyBakkman, Ekblom & Nutley (2021). Hälsosegrar. Norstedts. ISBN 9789113116389.
- NutleyDistraherad – Hjärnan, skärmen, krafterna (Natur & Kultur, 2019, 2022). Bakkman, Ekblom & Nutley (2021) Hälsosegrar (Norstedts). För en bättre framtid (Liber, 2025).
Vill ni jobba med det här i skolan?
Det syns inte är ett skolprogram om psykisk hälsa, hjärnan och livet med skärmar. Det bygger på dramafilm och forskning och används av pedagoger, mentorer och elevhälsa tillsammans med eleverna.